Nervöst!

Här blev det visst tyst igen. Och det beror på inget mindre än att jag har gjort en ny blogg. Kände att det var tråkigt att behöva gå bakifrån och ta bort inlägg för att få plats med nya. Så med lite hjälp från pappa har jag nu en ny blogg. (Jippi!) Den är så väldigt lik denna, förutom på punkten med inläggen, där ekar det nästan tomt, medan det här svämmar över. Men ge mig ett tag så kommer det att ha balanserats. Den nya bloggen är fortfarande inte helt klar, men det kliar i fingrarna på mig och därför kommer jag i slutet av detta inlägg lägga in länken till den nya. Jag vet att ni har förståelse med att allt ännu inte är som jag tänkt.

Så med detta inlägg avslutar jag nu på denna sida och börjar på min nya!

Vi ses där!

Namnsdag i Söderköping.

I Söderköping var vi två dagar, eftersom jag första dagen inte tog med mig kameran… Var så trött när vi skulle åka och vi hade egentligen bara planerat för en dag på stranden, och eftersom jag inte vill ha sand i kameran lämnade jag den hemma. När vi sedan åkte till Söderköping blev jag så förtvivlad. Det var ju så himla mysigt och så fotovänligt, så jag tvingade familjen att åka tillbaka dit med mig nästa dag, så att jag skulle kunna få gå loss med kameran. Det var också då jag bestämde mig för att aldrig mer lämna kameran hemma, man vet ju aldrig vad som händer. Det var en nyttig lärdom. Söderköping skulle jag kunna åka tillbaka till hur många gånger som helst, verkligen en supermysig stad och fint.


DSC_0080
DSC_0082

DSC_0102 DSC_0108 DSC_0103 DSC_0101DSC_0145 DSC_0144 DSC_0114
DSC_0111

DSC_0149

Blir helt förvirrad när jag ska försöka komma ihåg i vilken ordning vi gjorde allt, men jag tror att det var såhär. Först väntade vi på färjan som skulle ta oss till andra sidan, nehe… Ah och när vi väl kommit över, så kom vi till Borgholm, men vi åkte bara rakt igenom.

Efter det åkte vi till ett badställe, även denna dag var otroligt varm, på stranden låg vi från förmiddag till eftermiddag, med ett ständigt flyttande på handdukarna eftersom det stod ett träd några meter bort som gjorde att det blev skugga allt eftersom solen flyttade sig. Blev så arg och irriterad efter några gångers flyttande. Tänk er själva man ligger där och degar och sen så blir det svinkallt och man måste resa sig från sin tillfälligt sköna ställning för att dra handduken ut i solen igen…

Efter att ha tröttnat på att dega (jag tröttnar rätt fort…) så bestämde sig familjen, efter lite tjat från min sida, att vi skulle tillbaka till Söderköping. Sagt och gjort. Efter en bra stunds promenerande fram och tillbaka upp och ner mellan de små trähusen och mysigt kullerstensgatorna, tänk att folk bor så! Stötte vi på de andra som också de hade lämnat stranden. Efter att ha vilat oss en stund i skuggan bestämde våra kloka hjärnor att det var glassdags. Jag valde smakerna, viol (måste ni smaka om ni inte gjort det, helt underbar! Sias är dock bäst.), ägglikör som även de är en favorit och sist tog jag fläder, som jag i vanliga fall verkligen gillar i olika typer av dricka, men inte som glass i alla fall inte den här glassen. Blä fy den var hemsk! Men, jag åt upp allt, det var ju glass liksom! Det fick jag dock ångra, för sen fick jag så himla ont i magen att jag trodde jag skulle dö… Var spyfärdig hela vägen hem och den enda smaken jag hade i munnen var fläder, stark och kvällnings framkallande. När vi kom hem la jag mig i våningssängen och sov och sov och sov. Det var i alla fall så det kändes. Men efter en stund blev jag väckt, eftersom mamma tyckte att jag skulle äta lite innan jag gick och la mig. Och det var den dagen.

Sorgligt men sant.

Pappa behövde bara slänga ett öga på bloggen för att hitta felet och han konstaterade det som jag lite smått fruktade. Nämligen att utrymmet på bloggen var fullt. Ändå rätt bra med tanke på att jag började blogga någon gång 2010.. Så för att kunna ladda upp nya bilder har jag nu behövt börja ta bort gamla bilder. Och jag har börjar bakifrån med att ta bort bilder som inte betyder så mycket för att göra plats åt nya. Men jag tänker att jag även ska plocka bort gamla mindre viktiga inlägg.. Men det känns ju lite sorgligt, för även om det inte är så betydelsefulla är de ju ändå en del av mitt ”bloggliv”.. Men så är livet när man inte har råd att betala för en egen sida.. haha :) Ne men jag ska se det positivt att jag nu får tillfälle att dels påminnas om gamla tiders lycka, men också får tillfälle att rensa bort gamla tiders olycka.

Och i takt med att det gamla försvinner kommer det nya in. Och det är väll det som är livets gång. Man kan ju inte leva i det som har varit, även om det kan kännas skönt och tryggt ibland.

Varje år.

Varje år inbillar jag mig att jag tycker om hösten. Varje år är jag glad när sommaren över går i sensommar och sedan i höst. Varje år blir jag tagen på sängen av allt mörker och känslorna av tristess och hopplöshet. Varje år undrar jag varför jag talar så gott om hösten. Och varje år blir jag så rastlös av att vara hemma. Varje år försöker jag göra något meningsfullt och ignorera tankarna så säger, hur får jag den här dagen att gå så fort som möjligt så att det blir en ny dag. Varje år. Hur är de möjligt?

Och varje år kommer jag ändå fram till att jag gillar hösten.

”mina ögonlock är tunga nu, snart drömmer jag om dig” – Lars Winnerbäck

Kanske är det han som gör mina höstdagar lite mer meningsfulla, kanske är det kan som får mina dagar att gå. Kanske är det han som fyller tomrummet och fyller på med drömmar och liv. Kanske är det han.

(kan fortfarande inte ladda upp bilder, suck! Lite för oteknisk för att förstå vad felet är, och nästa vecka ska jag be pappa lösa det åt mig.)

Söndag.

Det är så typsikt, när jag väll har kommit igång att göra inlägg, så börjar det krångla. Kan inte ladda upp bilder, vet inte varför, men försöker fixa problemet.. Håll ut!!

Idag har jag varit på barn välsignelse i kyrkan, fick nästan en liten tår i ögat, men framförallt formades mina läppar ständigt till ett leende. Under fikat efter bestämde jag och Florence oss för att vi ska åka med på skidlägret som är på jullovet. Spännande, tycker jag eftersom jag åkt skidor en gång i mitt liv… Men mina vänner har lovat att hjälpa mig, och jag ser möjligheten till riktigt coola bilder, eftersom vi ska till Norge… Bara det liksom! Just nu är jag super taggad, men det kommer säkert att övergå till nervositet, längtan, skräck, ånger och glädje.. Typ hundra gånger innan det är dags. Men det ska bli väldigt kul att göra något med mina vänner innan jag (om planeringen håller denna gången) flyttar.

Jag har nu sökt högskola och som första val ligger socionom i Örebro, efter mycket velande fram och tillbaka.

Efter maten som jag åt med min familj och Florence. Åkte jag och systrarna ner till stadsparken och fotade lite. Det är verkligen lite märkligt, jag trivs så bra bakom kameran och jag njuter verkligen av att jag slipper stå framför den. Har två modeller till systrar som gör det jobbet framför kameran så bra. Vi har verkligen våra roller där och det är skönt. Sen gillar jag väll när någon eller jag själv får till ett riktigt bra kort på mig, men i regel är det så mycket bättre bakom kameran.

Nu ska jag fortsätta att ligga i sängen och läsa. Hoppas att eran helg har blivit bra och att ni har saker i veckan att se fram emot. Glöm inte njuta av hösten och färgerna, snart blir det grått….

Som de flesta redan vet.

Tycker jag väldigt mycket om att fotografera. Det jag kan har jag hittills lärt mig själv, men jag känner hela tiden att jag vill veta mer. Det var därför som jag i våras anmälde mig till en fotokurs, som nu i veckan drog igång. Det känns jättekul. Vissa saker kan jag, andra inte, och jag ser foto lite på samma sätt som jag ser livet, man blir aldrig fullärd. Det finns alltid saker man kan bli bättre på eller nya saker att lära sig. Jag hoppas att dessa nya kunskaper kommer att märkas i bilderna här på bloggen. Men tills jag har nya bilder att visa, kommer det ett gäng bilder ifrån sommaren.

I min släkt (mammas sida) har vi som tradition att åka på en gemensam semester, jag har på grund av jobb inte kunnat vara med på två år, men i år hade jag sätt till att göra ett uppehåll i almanackan så jag kunde åka med. Så i somras bar det av till Norrköping. Här kommer lite bilder från resdagen och dagen efter det. Kanske ska tilläggas att vi inte bodde i Norrköping utan ca.3 mil där ifrån, vid havet. Det var väldigt fint, men något svårbadat…

DSC_0003 DSC_0007

Här stannade vi och åt lunch på väg till Norrköping, tre av fem var även tvungna att svalka sig lite i Vättern, eftersom termometern visade 29 grader… Verkligen en härlig resdag.
DSC_0016 DSC_0017 DSC_0015

Kvällsdopp, var vi tvungna till. Dock var det lite svårt att ta sig i och väl i var botten såååå sunkig, så det bästa var att hålla sig flytande.

DSC_0018

Ett försök till att anordna ett litet släktfoto, utan förvarning. Några var lite sega i starten.

DSC_0021 DSC_0025 DSC_0027 DSC_0023

Rebecca och jag hamnade lite på efterkälken när vi skulle gå tillbaka till bilarna, eftersom det var så himla fint. Havet alltså…

DSC_0028 DSC_0032 DSC_0034 DSC_0036 DSC_0039

Första heldagen spenderade vi inne i Norrköping. Som lunch blev det glassfrossa. Mums mums!

DSC_0064 DSC_0067

Och avslutningsvis inleddes en pingisturnering nere i källaren.

Hösten, vad skulle jag göra utan den?

Hösten, den är så underbar. Så frisk och fri, så kylig men ändå varm. Alla färger tar min uppmärksamhet ifrån den väg jag går på. Hösten har en annan fördel som sommaren inte har. Florence är tillbaka i stan.

I måndags lagade var vi först och handlade innan vi åkte hem och gjorde vår specialitet lax (veg. alternativ för mig) och potatismos. Mums! När vi hade ätit tog vi våra kameror och gick ner till strandpromenaden för att dokumentera denna underbara höst. Att fota tillsammans med någon var super kul. Har fotat med folk tidigare, men aldrig när det funnits en till fotograf, det var super kul, vi kunde jämföra bilder och ta på varandra, hitta motiv tillsammans. Så det ska vi göra igen snart. När vi kände oss klara och ljuset började svika oss gick vi hem och drack te. En idyllisk kväll om du frågar mig.

Ska se om jag inte kan sno lite bilder i från Florence också så ska ni få se!

I helgen ska jag och mina systrar ut och fotografera, det blir bara en fotograf (jag) men det kommer bli toppen. Två snygga modeller och träden som färgpaletter. Kan inte bli annat än bra.

DSC_0246 DSC_0251 DSC_0253 DSC_0264 DSC_0274 DSC_0279 DSC_0280 DSC_0284 DSC_0286 DSC_0292 DSC_0300 DSC_0316 DSC_0342  DSC_0348DSC_0346 DSC_0352 DSC_0354 DSC_0356

Sommardagar när det är som bäst !

Så kommer det lite bilder från en sådan där fantastisk dag, men en dramatisk himmel och underbart besök. Av inga mindre än farbror Andreas och kusin Edvin som nu har blivit en stor kille med en bestämd åsikt över saker och ting. Tillexempel, när vi sitter och äter och han säger att han är klar, säger vi nej du äter fortfarande, då svarar han ”måste leka” och så klättrar han ner från stolen och försvinner, sen ropar han ”Sara, måste komma och leka med mig”.

DSC_0139
DSC_0135 DSC_0131 DSC_0221 DSC_0219 DSC_0208 DSC_0175 DSC_0152 DSC_0150

Så var det höst…

Och hela sommaren gick utan att jag gjorde en enda uppdatering. Hur gick det till? Kanske var de det fina vädret, eller något annat. Men nu sitter jag här igen och vet inte vilken gång i ordningen jag säger till mig själv att nu, nu ska jag ta tag i det här igen. Så jag gör ännu ett försök.

En av det bästa sakerna med hösten är helt klart att sitta och titta på alla härliga sommarbilder, och minnas tillbaka på det händelser som ledde till bilderna. Så jag tänkte att jag skulle leva kvar lite i sommaren genom att publicera sommarens bilder här. Innan jag accepterar att hösten nu har kommit (något jag egentligen inte har något emot).

Så här kommer det lite bilder från när jag och familjen var och åt glass i hamnen. Det är en tradition vi har att efter varje skolavslutning gå och äta glass tillsammans för att fira in sommaren. I år fick vi dock inte till det föns det redan hade gått nästan en månad in i systrarnas sommarlov, men bättre sent än aldrig.

DSC_0289 DSC_0292 DSC_0296 DSC_0300 DSC_0302 DSC_0304 DSC_0320 DSC_0288

Jag ska också säga att på dessa bilder använder jag mitt nya objektiv som jag köpte i början av sommarn. Det är jag väldigt kär i och bilderna blir så mycket bättre, framförallt blir det ett helt annat djup i bilderna, vilket gör det mycket mer magiskt att titta på dem.